Om

Att bli gårdsmejerist



Det började med en dröm om en egen häst.

På 90-talet träffades vi, Cecilia och Daniel, och upptäckte att vi var lika glada i djur båda två och  hade samma dröm om att bo på landet. (Ja, och så blev vi ju kära också och bestämde oss för att dela resten av livet). Vägen till gården på landet tog dock några år och gick via studier i informatik och jobb som webbutvecklare på Volvo Cars och Stena Line. Till slut fanns ekonomi nog att köpa en liten gård nära Göteborg, Cecilia fick en foderhäst i några månader men sedan fylldes stallet av getter och hästen fick flytta ut. Alla sparpengar lades på en liten bod som blev mejeri och Sommarhagens Gårdsmejeri var fött, 2008.


Cecilia

Cecilia Ferdinand, född 1977, uppvuxen i ett vanligt villaområde i Surte. Som 8-åring och redan häst- och djurtokig  fick jag åka på djurläger till Småland och där fanns såklart alla barns favoriter; getter! Jag blev förälskad och, trots alla dessa år bland hästar och senare utan hästar och alldeles för många datorer och studieskulder, fanns känslan kvar. Så när gården var köpt och en hyrd häst mumsade hö i stallet var det äntligen dags. Två getter skulle få förgylla tillvaron ytterligare. En duktig försäljare lyckades förvandla två stycken till sex… Samt att så en spirande tanke om ett gårdsmejeri. Tanken att slippa pendla in till Göteborg för att om kvällen komma hem och vara alldeles för trött för att orka njuta av den härliga tillvaron på landet gnagde och pockade på i hjärnbalken. Så istället för att renovera det där fula gamla köket i huset la vi våra surt förvärvade på en liten bod som byggdes om till mejeri. Det tog två år och mycket blod, svett och gråa hår innan vi 2008 kunde börja ysta i vårt eget gårdsmejeri!


Kärleken till getter har verkligen bestått, de är fantastiska individer som det är lätt att fästa sig vid. Att de är fruktansvärt envetna och uppfinningsrika gör dock att de driver en till vansinne med jämna mellanrum. Långa ramsor sväres och man kommer för sitt liv inte ihåg vad det egentligen var för fel med ett kontorsjobb. Nåja, det går ju över. Men för en klen villabo som jag har det visat sig ett tufft jobb att ha mjölkdjur. Inte främst för att det är ett arbetskrävande jobb och för att man blir bunden vid gården dagligen utan för att det är känslomässigt väldigt tungt. Djur blir sjuka och ibland dör de. Ska man vara ekonomisk behöver dessutom friska äldre djur slaktas ut för att ge plats åt yngre förmågor. Inga konstigheter, detta sker ju på varenda mjölkgård i världen (för att inte tala om andra djurproduktionsenheter/fabriker, men det tar vi en annan gång, texten har redan börjat bli väldigt lång). Men, som sagt, för en ovan människa utan äkta bondeblod är det tufft. Getterna är inte bara mina produktionsdjur utan också mina vänner och kollegor. Att det därtill är ekonomiskt nästan omöjligt att vara såpass småskaliga som vi gjorde att jag i år, 2014, bestämde mig för att sluta med getmjölkningen. Några glada pensionärer har jag sparat för att krama (och jaga in i hagen), övriga har jag sålt eller skänkt bort. Fortfarande har jag inte slaktat en enda frisk get.


Nu fortsätter resan. Jag ystar vidare i jakten på nya oupplevda smaksensationer i ostens värld. Duktiga, djurvänliga bönder levererar ekologisk mjölk för ändamålet. Heder åt dem. Jag tror det kan bli hur bra som helst! Var och en gör det som man passar bäst för och vad det nu är upptäcker man allteftersom vägen slingrar sig hit och dit, fram och tillbaka. Jag är bra på att göra ost och krama getter så det gör jag nu. (Köket är för övrigt fortfarande orenoverat.)

Daniel

Daniel då? Jo, maken var allt med på allt det här när det drog igång. Han har lödat 100 meter rör i mejeriet, mockat skit och mjölkat getter han också. Men han var snabbare på att se de sämre sidorna i verksamheten och halkade snart in på ett annat spår. Diskmaskiner. Snabba, effektiva, rostfria restaurangdiskmaskiner. Vi behövde en till mejeriet, han köpte två defekta, började skruva och upptäckte sin bortglömda skruvochmuttratalang.

Diskpartner Ren Disk Sverige AB hjälper dig att hitta en prisvärd begagnad eller ny diskmaskin. Ibland i sällskap av lite delikat ost.

Nästa generations gårdsmejerister?

Och barn har det blivit också – Alvin och Vilmer. Se bara så fina!